Analog
Liknande, överensstämmande, som t ex. analog dataöverföring (tonreglerad) i motsats till digital överföring i spänning eller strömstyrka i motsats till att den styrs av en ström av elektriska pulser. Ett analogt värde kan anta vilket värde som helst inom en tids- eller nivåram.

Annonsbyrå
Servicebyrå som formger och utformar annonser och trycksaker för klients räkning.

Arkföljd
Bokbinderiterm som anger att arken ligger efter varandra.

Arkoffset
Tryckmetod i offset där arken trycks ett efter ett i separata enheter.

Arkpress
Tryckpress som trycker på lösa ark.

Artwork
Illustration av något slag som inte är framställd genom någon grafisk sättningsmetod.

At-tecken @
eller snabel-a, alfaslang, vid. Används som skiljetecken mellan användare och domän i Internetadresser, t.ex. support@prinero.se

Backup
Reservenhet eller säkerhetskopia av program eller data.

Bandbredd
Anger nätets kapacitet vid dataöverföring.

Banner
Annons på Internet i form av en banderoll över webbsidan.

Bestruket papper
Tryckpapper som belagts (“spacklats”) med ett ytskikt av lera och bindemedel, stärkelse (förbestrykning) samt latex (toppbestrykning) på en eller båda sidorna av pappret, i syfte att förbättra tryckbarheten (på text- och bildtryck). Utföres första gången år 1892 i Scheufelen och pappret kallades då konsttryckspapper. Bestrykning kan ske on-line i pappersmaskinen (s k maskinbestruket papper) eller off-line (i separat bestrykare).

Big
I kartong eller papp rännformat spår som ger anvisning för vikning (falsning).

Bild
Bilder kan i datorsammanhang delas in i två olika kategorier efter hur de representeras och hanteras. En bild som representeras som en matris av pixlar (dvs bildpunkter) kallas pixelbild eller matrisbild. En bild som byggs upp av objekt – linjer, cirkelbågar, rektanglar, kubiska splines och rentav andra bilder – kallas objektbild. Ofta talar man om grafisk i detta sammanhang.

Bilddatabas
Databas för bilder (i princip bildbyrå) från vilken man kan hämta bilder via Internet.

Bildformat
För bilder finns ett stort antal format, såväl pixel- som objektbaserade. TIFF är t ex. ett generellt pixelbaserat format. Ritprogram som bygger på objekt använder objektbaserande format t ex. EPS.

Bildkompression
Metod för komprimering av digitala bilder, till exempel JPEG, GIF och LZW.

Bildretusch
Bildmanipulering eller fotomanipulation, är att ändra ett originalfoto så att det får ett nytt innehåll och betydelse, men ofta inte mer än att man kan känna igen en del av utgångsbilden. Fotomanipulation kan också innebära att sätta samman flera fotografier till en ny komposition, även om sådana bilder i vanligtvis kallas fotomontage eller collage. Retuschering kan också användas för att städa upp ”stökiga” och oklara motiv eller för att försköna motivet, och retuschering används i alla slags bilder från landskap till mode. Läs mer om bildretusch här.

Bitar per färg
Antalet bitar per färg, som anger färgdjupet. En gråskalebild har 8 bitars färgdjup (256 nyanser). En RGB-bild har 3 x 8 bitars färg, vilket innebär 24 bitars färgdjup (miljoner färger).

Bitar per pixel
Det antal bitar som används för att beskiva varje enskild pixel. Genom att dividera detta antal med 3 erhålls antalet bitar per färg, förutsatt att färgen är beskriven med tre delkomponenter, som RGB.

Bitdjup
Mått för en bild eller en bildskärms möjliga återgivning av färger eller gråtoner. Sålunda har en monokrom (svartvit) bildskärm bitdjup 1. Bildskärmar förekommer med 4, 8, 16, 24 och 32 bitars bitdjup.

Bitmap
Uppdelning av en sida i en stor mängd svarta och vita rutor (bildpunkter), vilka vid utskrift bygger upp text och bild till en färdig sida.

Bitmappad bild
Bild i digital form i vilken informationen representeras av ett antal pixlar. Det finns inga objekt i bilden som går att lyfta ut. Bilden blir bitmappad när den till exempel läses in från en scanner.

Blanks
Avser oftast samtidig upptryckning av illustrationsmaterialet på tryckark, dock utan texter. Dessa blanks kan senare användas för tilltryck av t ex utländsk upplaga.

Bokbinderi
Industri med specialmaskiner för olika typer av bokbinderiarbeten. Man skiljer i stort på broschyrbokbinderi (häftning och klammerhäftning etc) och bokindustri (förlagsbandsbindning) eller på privatbokbinderi, partibokbinderi och färdiggöringsbokbinderi (specialbokbinderi).

Bokblock
Inlaga i en bok (exklusive omslagspärmar).

Boot
Engelskt slanguttryck för att “starta”.

Brandvägg
Säkerhetssystem som går längre än lösenord. Skyddar t ex det egna datornätet från intrång av hackers via internet.

Broschyr
Klammerhäftad trycksak på högst 64 sidor.

Browser
Bläddrare för text och grafik, dvs ett program på den egna datorn som omvandlar data från en webbserver till läsbara skärmbilder.

Bug, Bugg
Oavsiktliga fel som ofta förekommer i dataprogram speciellt i de första versionerna av ett program.

CD
Vanliga ljudskivor enligt CD-DA-standard.

CD-R
Utrustning där man både kan spela av och in (en gång) på CD-ROM-skiva s k. cdbränning.

CD-ROM
Skiva för optisk datalagring i standardiserat format, som kan lagra information, vanligen 650 MB.

Clip art
Klippbilder, oftast copyrightfria, samlade i ett bildfilsbibliotek (tidigare även i klippbilder, därav namnet).

CMYK
(Cyan, Magenta, Yellow, Keycolor) Europaskalans subtraktiva färgsystem, baserat på primärfärgerna Cyan (grönaktigt blå), Magenta (blåaktigt röd) Yellow (gul) och Keycolor (svart). Används bland annat vid färgtryck i offset och kallas då för processfärgerna.

CMYK-färger
(Rastrerade) Vid fyrfärgstryck används uteslutande Europaskalans tre färger, gul, magenta och cyan – plus svart. Med de tre kulörta färgerna i olika procentrastertoner har man tillgång till 1300 olika färgtoner, som kan läggas in med ledning av angiven färgkod. Färgtonerna kan dock variera beroende på upplagans papper, tryckstyrka, punktförstoring, färghållning etc. Färgkodsangivelsen består av fyra siffror (t ex 4X70) – en siffra för varje färg i ordningsföljden gul, magenta, cyan och svart (den senare smutsar ner färgerna). Varje siffra står för procent i tiotal (1-10 %, 2=20 % osv. X=100 % och 0 ingen färg alls). På avancerade scannrar med tillhörande system görs dessa inställningar mycket enkelt, liksom i de flesta bild- och sidbrytningsprogram. Det går även att variera nyanserna i steg om 1 % och i vissa fall även använda den svarta färgen. (Screen frequency)

ColorSync
Färghanteringssystem (utvecklat av Apple, accepterat av Agfa m fl) som innebär en teknik för färgstyrning på operativsystemnivå och som möjliggör en förutsägbar och exakt färgåtergivning.

Crossmedia
Eller även kallad Parallellpublicering är marknadsföring där ni kan dra nytta av både online- och offline-media för att bygga unika och dynamiska kampanjer och inbjudningar. Kombinera tryckta utskick med kommunikation via e-post, personaliserade hemsidor (PURL) och SMS-kommunikation. Resultatet av crossmedia/parallellpublicering i kombination med personalisering ger ökad svarsfrekvens. Läs mer om crossmedia på VBS eller PÅ Media.

CTP
Teknik där mellansteget via filmframtagning och efterföljande montering förbigås och informationen från ombrutna sidor i datorn överförs digitalt direkt till offsetplåt. I stort är det fyra olika typer av plåt som kommer till användning: fotopolymera plåtar, silverdiffusionsplåtar, IR-känslinga termoplåtar och framkallningsfria plåtar.

Databas
En mängd till varandra relaterade data som kan nås med hjälp av en mängd tolkningsregler och rapportgeneratorer. Relationsdatabaser ger störst möjligheter att söka och arbeta med data.

Dekorfärg
Kulört färg som inte består av en CMYK-färgblandning (i rastertoner) utan av en färdigblandad tryckfärg som till exempel trycks från egen tryckplåt i offset. Dekorfärg anges ofta som PMS-färg, se detta ord. Dekorfärger kan i undantagsfall simuleras med CMYK-färger.

Densitet
1. För papper ett inverterat värde på bulken eller ett värde för papperets kompakthet eller specifika vikt. Tekniskt uträknas densiteten som ytvikten dividerad med tjockleken.
2. Vid tryckning ett mätvärde på tryckfärgsintensiteten på papperet. Vid tryckning av svartvita bilder på högklassigt bestruket papper bör densiteten ligga kring 1,8–2,2.
3. Tonomfång i ett diaoriginal eller en fotokopia.

Densitetsomfång
Avser skillnaden mellan D-max och D-min (som mäts med densitometer). Om D-max är 2,1 och D-min är 0,4 är alltså densitetsomfånget 1,7.

Densitometer
Ett optiskt/elektroniskt instrument för mätning av täthet (svärtning), punktförstoring eller densitet i genomsikt (film) eller påsikt (fotokopior eller tryck). Finns både som påsiktsdensitometer och genomsiktsdensitometer. Densitometern är i princip “färgblind” men används för mätning av färgtryck genom att inbyggda färgade filter tar fram den färg man vill mäta. Instrumentets skala är logaritmisk. Den brukar nollställas genom att mätning först görs på den ljusaste ytan – t ex för ett svartvitt fotografi på den vitaste ytan. Därmed hamnar D-min på ca 0,0. Den svarta ytan kan hamna på 1,80-1,90.

Digitala förprovtryck
Provtryck som vanligtvis tas fram för att stämma av färg och text innan tryck. Läs mer om digitala provtryck

Direktreklam
Reklam som direktdistribueras via post, utdelning etc. Indelas i ADR (adresserad) och ODR (oadresserad).

Djuptryck
Direkttryckförfarande med s k äkta halvtoner. Tryckförfarandet har sitt ursprung i kopparsticket och stålsticket. Själva tryckformen består av en kopparcylinder där text och bilder etsats in. Rasterkopparna har djup i förhållande till den mängd färg som skall avges. Cylinderframställningen sker i flera steg: avfettnling, förkoppring, slipning, gravering, ny avfettning, förkromning och slipning. Cylindern infärgas rikligt, varefter en rakel stryker av överflödig färg. Färgöverföring till papperet sker därefter genom att kopparcylindern pressas mot papperet med en gummiklädd mottryckscylinder. Tryckmetoden används huvudsakligen till tidskriftstryck och förpackningstryck. Tryckmetoden lönar sig först vid upplagor över ca 150 000 ex. Även en del konstgrafiska tekniker räknas som djuptryck: akvatintetsning, kopparstick, linjeetsning, mezzotint, mjukgrundsetsning och torrnålsgravyr.

DNS
(Domain Name Server) Knyter domänadresser (textformat) samman med IP- adresser. Möjliggör användning av ord i stället för siffror i internetadresser.

Domän
Datorcentral som har en server som lagrar hemsidor och tar emot e-mail for bl a internetanvändare. Avser den del av internetadressen som följer efter @.

Domännamn
Internetadress som anges efter @ följt av en landsbereckning (som för Sverige se ) eller annan förkortning, t ex .com (commercial), . org (organisationer), .net (nätverk) och .edu (educational).

dpi
(dots per inch) Enhet för all utmatningsutrustning från datorn. Utskriftsupplösningen anges till exempel i dpi för en skrivare. Detta är verkliga exponeringspunkter (maskinpunkter) som framställs av en laserskrivare eller en bläckstråleskrivare. Se även ppi och lpi.

DVD
(Digital Versatile Disc) Optisk skiva som är en utveckling av Compact Disc CD. DVD används främst för att lagra film på ett digitalt media. Det fysiska formatet är samma som CD, men skivan kan innehålla upp till två lager per sida. Varje lager rymmer 4,7 GB eller totalt upp till 17 GB om alla lagrer används. Vid läsning av två lager används en teknik som innebär att laserns fokuspunkt kan justeras och att strålen kan lysa igenom det yttre reflektionsskiktet. DVD använder en laser med något kortare våglängd varför spårtätheten och strukturerna kan göras tätare och därmed ökar lagringskapaciteten.

DVD-ROM
(DVD-Read Only Memory) Standard för CD-skivor med mycket hög lagringskapacitet (4,7-17 GB). Är endast avspelbar. Antas på sikt komma att ersätta den vanliga CD-skivan (ca 600 MB). Används för programvaror och multimedia.

EPS (EPSF)
(Encapsulated PostScript) Detta filformat i PostScript, som både kan innehålla objektgrafik och pixelgrafik i RGB- och CMYK-läge, kan inte skalas, storleksförändras eller förbättras sedan det flyttats till annat program (några undantag finns). Förutom PostScriptfilen (avsedd för utskrift) finns en (inkapslad) PICT-bild för Macintosh och en specialbild (TIF) för PC inkluderad i formatet, som visar en lågupplöst kopia av bilden för layoutändamål. Formatet går att JPEG-komprimera.

Faktor
Sätteri- eller tryckeriförman.

Falsning
Vikning av trycksak. Sker oftast maskinellt i en falsmaskin.

Fiberoptik
Böjlig glasfiber (med en diameter av några mikrometer) för ljusöverföring via en kedja av reflexer (s k totalreflextion) i instrument eller i en fiberoptisk kabel. Används bl a som ledare för datainformation i form av ljussignaler. Vanligtvis innehåller varje kabel många optiska fibrer samt en koppartråd för elektrisk strömöverföring. Används även i telenätet.

Fiberriktning
Den sida av ett ark som fiberriktningen går mot brukar anges först eller stryks under med ett streck. Ex: 45 x 62 cm. Papperets fiberriktning är viktigt för falsningen och den färdiga trycksaken. För att boken skall falla upp väl bör fiberriktningen gå parallellt med bokryggen. Se även Fiberledd.

Floder
Oönskade glugglilknande floder som uppstår när alltför stora ordmellanrum kommer under varandra i löpande brödtext. Dessa ljusrum kan då uppfattas som sammanhängamde “floder”.

Font
En teckenrepresentation (teckensats) av ett visst teckensnitt i en dator eller utskriftsenhet.

FTP
(File Transfer Protocol) Program för att hämta hem eller överföra filer på Internet.

Färgkonvertering
Den vanligaste färgkonverteringen är att omvandla RGB-färger till CMYK-färger i samband med utskrift eller rippning av färgseparationer. De flesta problem som uppstår härvidlag är bristen av insikt i att det är omöjligt att i vissa fall förena olikheterna mellan den uppsättnlng färger som produceras av datorskärmens röda , gröna och blåa fosforfärger och den tryckbarhet som produceras av tryckpressens (eller skrivarens) färger cyan, magenta, gul och svart.

Färgkorrigering
1. Allmän färgkokrrigering som görs för alla färgbilder, beroende på tryckfärgernas långt ifrån ideala egenskaper.
2. Förändring av färgerna på en färgbild i förhållande till utgångsbilden. Kan exempelvis ske redan vid inställningen i en scanner för färgseparation eller göras efter scanningen i ett bildbearbetningsprogram.
3. Färgkorrigering görs även vid förstoring på fotografiskt färgpapper med hjälp av filter som finns inbyggda i färghuvudet.

Färgrymd
En beskrivning av det färgomfång som är möjligt att uppnå på t ex ett bildorigimal, en bildskärm, ett provtryck eller vid tryckning med en viss uppsättning tryckfärger på ett visst papper. Det finns flera olika modeller för att beskriva en färgrymd.

Färgseparation
Uppdelning av ett färgsatt dokument, så att varje processfärg, t ex för offsettryck cyan, magenta, gul och svart, kan tas fram med en separat film för varje delfärg.

Färgstick
Oönskad färgnyans i en färgbild eller ett färgtryck, t ex rödstick, blåstick. Kan i reprosamanhang justeras genom färgkorrigering.

Gamma
1. Ett mått på en bilds kontrast- och tonomfång. Högt gammavärde betyder ett begränsat tonomfång och hög kontrast. Lågt gammavärde (t ex gamma 7.0) ger lägre kontrast och bra tonomfång för ett normalt fotografi. 2. Ett värde som används vid inställning av bildskärmar (för Windows 2.20, för Macintosh 1.8). 3. Skärmprogram (Adobe Gamma) som medföljer Photoshop.

Gaussisk oskärpa
Inställbart oskärpefilter i Photoshop, som lägger till lågfrekventa detaljer och ger en suddig effekt.

Gigabit
(Gb) En miljard (dvs tusen miljoner) bits.

Gigabyte
(GB) Måttenhet som används för datamängd. 1 GB är det samma som 1 073 741 828 bytes eller 1 024 megabytes (MB). Det förekommer olika förkortningar: byte brukar förkortas med B och bitar med b.

Griparkant
Det utrymme på ett tryckark som griparna på tryckpressen behöver för att hålla arket under själva tryckmomentet. Vid utfallande bilder måste erfoderligt pappersformat utökas ca 2 cm på grund av detta.

Gråbalans
En neutral gråskala måste ligga till grund för kulörerna CMY vid fyrfärgstryckning. Eftersom dessa färger inte är helt perfekta från tryckfärgsynpunkt, måste en kompensation som kallas gråbalans utföras. Bedömning av gråbalansen måste göras visuellt här fungerar inte densitometern.

Gråskalebild
Bild med 256 olika grå nyanser som lagras i åtta bitars färgdjup, en kanal.

Halvtonsbild
Negativ eller positiv bild som innehåller olika kontinuerliga nivåer av grått – ofta ända från vitt till svart, s k äkta halvtoner . Trycktekniskt återges en halvtonsbild med rasterpunkter.

Hemsida
Introduktionssida (startsida) till en egen Internetadress (plats) med efterföljande hänvisningssiddor.

Hexacrome
Sällsynt förekommande sexfärgstryck (initierat av Pantone) som ger en utökad färgrymd. Förutom modifierade CMYK-färger används även orange och grön färg.

Högupplöst bild
Bildinläsning med bästa prestanda.

ICC
(International Color Consortium) Sammanslutning (bildad 1993) som verkar för bättre färghantering med gemensam standard, den s k ICC-profilen. Denna bygger på följande tre enheter: Referensfärgrymd , Enhetsprofiler och Färgmatchning mellan färgrymder. Grundare och anslutna till ICC är bl a Adobe, Agfa, Apple, Canon, Dainippon, Fuji, Kodak, Linotype Hell, Microsoft, Pantone, Scitex och Xerox. Till ICC hör också Color Management Framework som handhar färgstyrningsfunktionerna i valfritt operativsystem.

Indexfärger
(Indexerade färger) Färgsystem för visning av standardiserade färger. Bildskärm med endast 8 bitars djup använder indexfärger vid visning av en 24-bitars färgbild. Bilder i t ex JPEG- formatet kan göras om till indexerade färger i Photoshop innan de läggs ut på nätet.

Ingress
Inledning till en tidnings- eller tidskriftsartikel.

Interaktiv
Dialogform, dvs kommunikation i båda riktningaerna, t ex mellan människa och dator.

Internet
Världsomspännande nätverk som använder protokollet IP (Internet Protocol) för datakommunikation. De mest kända tjänsterna på Internet är e-post för utbyte av brev, Telenet för att dela resurser, FTP för utbyte av filer och World Wide Web (www) för utbyte av information.

ISDN
Snabb digital överföring via telefonnätet (64 eller 128 kpbs) av framför allt stora data mängder (text, bild och ljud m m). ISDN kan även kopplas upp på en vanlig telefonlinje och använder där synkron överföring med garanterad 64 Kb/s överföringshastighet.

JPEG
(Joint Photographic Experts Group) Detta är ett standardformat för bl a färgbildskomprimering och digital fotografering samt för fotografiska bilder på webben. En stor fördel är att det fungerar både för Macintosh och PC, liksom i andra datormiljöer. JPEG är en förstörande komprimeringsmetod, dvs formatet utelämnar “överflödig information” som ögat inte kan uppfatta. I dialogrutan för JPEG väljs önskad kompression (hög kompression håller sig mellan (5:1 och 0:1).

Kapitäler
Stora bokstäver (versaler) på gemenas x-höjd.

Kelvin
Temperaturskala som beskriver våglängder för ljus och som använder samma stegindelning som Celsius. Kelvinskalan börjar dock vid den absoluta nollpunkten. Vanliga glödlampor 2 500- 3 400K; halogenlampor 3 200- 3 400. Standardiserad färgtemperatur för granskningsljus är 5 000 K.

Klammerhäftning
Hophäftning av (insticks-) ark med metallklammer från ryggen, typ veckotidningshäftning. En alternativ häftningsmetod är platthäftning, som avser klammerhäftning (i arkföljd) från sidan, s k blockklammerhäftning.

Kloning
Inom reproduktionstekninken avses att överföra ett visst bildparti till annan plats i samma bild. I Photoshop finns t ex klonverktyget eller kopieringspennan för denna funktion.

Kompression
Ett sätt att koda information med mindre mängd data än vad den upptar i sitt normala eller ursprungliga tillstånd. Kompression kan vara förstörande eller icke-förstörande. Bilder som skall överföras via telenätet måste i allmänhet komprimeras för att sedan dekomprimeras på mottagarsidan.

Konvertering
Omvandling av en datakod till en annan kod (från ett format till ett annat format). En av de vanligaste konverteringarna är från RGB till CMYK. Undvik att konvertera flera gånger mellan RGB- och CMYK -läge, eftersom varje konvertering kräver att färgvärdena omräknas och avrundas, vilket leder till sämre nogrannhet i färgöverensstämmelse.

Lab
Enhetsoberoende färgmodell för enhetlig färgåtergivning oavsett vilken bildskärm, skrivare, dator eller scanner som används. Labfärger består av luminiscens, dvs ljushetskomponent (L) och två kromatiska tillägg: komponent a, som spänner mellan grön och röd. och komponent b, som spänner mellan blå och gul.

Ljuskopia
Direktkopia av exempelvis offsetmontage, ofta kallat blåkopia efter den tidigare metoden med ljusblått ozalidpapper som framkallades i ammoniakångor. Idag används nyare metoder.

Mac OS
Apple Macintoshs operativsystem.

Megabyte
Mega betyder en miljon, men när detta mått används för datamängd avser en megabyte 1 024 kilobytes eller 1 048 576 bytes.

Moaré
Oönskat interferensmönster som uppstår i vissa vinkellägen mellan två raster.

Offset
Litografisk tryckmetod, där överföringen av tryckbilden från offsetplåten sker indirekt via en gummiduk till pappret . Både tryckande och icke tryckande partier ligger i samma nivå på plåten genom offsetplåtens preparering har tryckande parti (via en fotokemisk process) gjorts färgmottaglig (oleofil) och vattenbortstötande (hydrofob), medan övrig yta gjorts vattenmottaglig (hydrofil) och därmed förgbortstötande (olefob).

Omkast
Ett av tre olika sätt att vända arken när dess två sidor skall tryckas efter varandra. Vid tryckning av baksidan på arket vänds detta om, så att samma iläggningskant kommer mot linjalerna som vid sköntrycket. I detta fall finns både prima- och sekundasidorna på en och samma tryckplåt. Arket delas efter färdigtryckningen till två identiska arkenheter .

Opacitet
Term som anger ett pappers ogenomskinlighet. Mäts i %. God opacitet= ogenomskinlig.

OPI-bild
(Open Prepress Interface) Även kallad FPO (For Placement Only) Detta är inget bildformat utan ett sidbeskrivningsspråk som innebär en standardiserad länk mellan en desktopdator och ett OPI-system. OPI-bilden tar endast ca 5% av originalfilens storlek. Att använda en OPI-bild medför större flexibilitet vid skärmarbetet. Bilden visas som standard i 30 lilnjers upplösning. Vill man se bilden i 72 linjers upplösning väljer man “visa bilder som högupplösning” under inställningar (fungerar endast i vissa fall). Man kan också hålla ned kontrolltangenten medan man byter sidvy i skärmen. En OPI-bild bör ej förstoras mer än 120%, vid större förstoring måste bilden scannas om för att ej pixelisering skall uppstå.

OPI-server
Används för lagring av högupplösta bilder. När ett PostScript dokument skickas till OPI-servern, läggs de högupplösta bilderna automatiskt in på rätt plats i dokumentet. Jobbet går därefter vidare till rippning och utmatning.

PDF
(Portable Dokument Format) 1. Blivande universalformat som skapas med Acrobat Destiller i Adobes program Acrobat. Filformatet är plattformsoberoende och kan alltså läsas av olika datorsystem med hjälp av ett gratis tilläggsprogram som heter Acrobat Reader . Formatet kan skickas på diskett, som e-mail eller över webben. PDF är en konkurrent till PostScript, men de båda formaten har olika för- och nackdelar. PDF-filer används alltmer för annonsöverföring då teckensnitt och layoutinställningar följer med filen. Formatet har också många bra korrekturfunktioner (ljudinspelade anvisningar, stämplar etc). 2. (Printer Discription File) Skrivarbeskrivning som används av QuarkXPress.

PMS-färger
( Pantone Matching System) Ett inom den grafiska branschen accepterat referenssystem för angivande av färgnyanser i s k rena färger.

ppi
(pixels per inch) Pixelpunkter per tum (1 tum = 2,54 cm). Enhet för all inmatningsutrustning. Används för att ange bilders, skärmars och scannrars upplösning (skärmens upplösning är 72 ppi). Används även för att ange inläsningsupplösning vid inscanning av svartvita halvtons- eller färgbilder.

Prepress
Samlingsuttryck för alla de specialiteter som ligger före tryckningen i den grafiska processen, dvs originalframställning, sättning, repro, montering m m. Även produktion av webbsidor räknas hit.

Radfall
Den individuella spänning och variation som uppkommer mellan exempelvis rubrikrader eller rader i mindre textstycken, om dessa ej sätts på full bredd. Vänster- eller högerställd text får t ex ett visst radfall. Även centrerade rader av olika längd uppvisar ett radfall. Radfallet bör om möjligt styras av textinnehållet.

Rastertäthet
Denna väljs med hänsyn till tryckmetod och papperskvalitet. Rastertätheten anges i linjer per tum (vilket är vanligast i Sverige) eller linjer per cm .

Rastervinklar
Vinkelriktningen i tryck eller utskrift på rastrerade bilder. För att ögat ej så lätt skall kunna följa “rasterkorridorerna”, placeras rastret för bilder som skall tryckas i en färg (vanligen svart) i 45° vinkel. För att ingen moaréeffekt skall uppkomma mellan de olika rastrerade delfärgtrycken, vrids rastren i olika vinkellägen (t ex 45° för svart; 15° för magenta; 75° för cyan och 0° för gult som är den svagaste färgen).

Rastrering
Den process som överför ett halvtonsoriginal (t ex fotografi) till en rastrerad bild som i tryck ger en illusion av originalet i form av punktmönster.

Retusch
Förbättring eller förändring av ett original före reproducering.

RGB
Färgsystem som används inom video- och bildskärmsteknik och som baseras på det additiva färgsystemets färger röd, grön och blå. Innan filmer för tryckning kan köras ut, måste eventuella RGB-färger omvandlas till CMYK-färger.

Rulloffset
Offsettryckning från rulle i löpande bana i motsats till arkoffset.

Screentryck
Tryckmetod som sker med hjälp av rakel och stencil eller schabloner på väv av natursilke, polyester, polyamid eller metall på varierande underlag. Rakeltrycket medför tjockt färgskikt. Screenduken består av polyester- eller polyamidfibrer (eller metalltråd) som spänns i varierande maskstorlekar i metall eller träramar. Olika typer av screenpressar förekommer: plantryckspressar, cylinderpressar, textilpressar och tampongpressar. Tryckmetoden lämpar sig väl för tryck på plast, glas, dekaler, tyg m m. Även icke plana ytor kan tryckas. Metoden patenterades 1907 av S. Simon.

Server
Kraftfull dator i ett nätverk vars resurser delas av ett antal användare med hjälp av en nätverksserver. Kan innehålla databaser.

Systemfont
Den font (teckensnitt) som datorsystemet använder i sina egna menyer (på Macintosh Chicago , i Windows Arial ).

TrueType-fonter
Apples och Microsofts vektorteknik, från början en konkurrent till PostScript-fonterna. I denna teknik fungerar samma fil som både skärm- och utskriftsfont. En utvecklad variant av denna teknik är TrueType GX som har kapacitet att innehålla mer är 256 tecken, t ex ligaturer m m. För rippning fungerar PostScript-fonterna bäst.

Utskjutning
Placering av sidorna på deras platser enligt det falsschma som gäller för färdigställning av den aktuella trycksaken, dvs vilken falsmaskinstyp som arken skall gå igenom. Bestäms också med hänsyn till pappers- och pressformat.

UV-färger
Miljövänlig tryckfärg som ej innehåller något lösningsmedel, men som torkar under UV-bestråling. Denna färgteknik kommer till användning vid tryck av komplicerad art med mycket färg.

UV-lack
Efterbehandling i specialmaskin med denna lack, är vanlig på vykort, skyddsomslag, förpackningar etc. Lacken stelnar genom efterbelysning i ultraviolett ljus, men tryckfärgen blir inte resistent mot UV-ljus, vilket är en spridd missuppfattning. UV-lackering har viss mån ersatt laminering, bl a på lösa skyddsomslag till böcker.

Vektorbaserad grafik
Beskrivning av olika kurvor med hjälp av vektorer, t ex. den yttre och inre konturen på en bokstav. Vektorgrafik består av matematiskt definierade linjer och kurvor och är mindre lagringskrävande än pixelgrafik och dessutom upplösningsoberonde då det gäller linjära objekt. De defineras inte av ett bestämt antal pixlar utan omformas automatiskt till skarpa och tydliga former oberonde av vilka medier de visas i och oavsett upplösning. Vektorgrafik omvandlas till pixlar på skärmen.

Vinjettering
Begränsning av ett föremåls konturer genom att bilden där upphör, s k friläggning . Man talar om vinjetterade bilder , dvs konturbegränsade bilder frilagda från bakgrunden.

World Wide Web (web)
Ett nät som ingår i Internet (eller ett intranät) för spridande av sammanlänkad information i form av text, bild eller ljud. En kraftfull egenskap hos www är att den stöder hypertextlänkar. Dessa länkar kan referera till vilken plats som ligger på Internet. Möjligheten att läsaren behöver veta att den existerar på olika datorer. En webblösare och ett webbklientprogram, typ Netscape eller Explorer , fodras för acces till nätet.

Ordlistan är baserad på Grafisk ordbok för medieanvändare (ISBN 91-27-08224-5) av Åke Hallberg, bokförlaget Natur och kultur.

Har ni frågor på Grafiska ord, så kontakta gärna vår kundtjänst.